Stipendieresa (som äntligen hände) - Bryssel juni 2022

Grand Place, Bryssel
Artikelförfattare: Svenska Försäkringsföreningen
E-mail: info@forsakringsforeningen.se
Utgåva:
3, 2022
Språk: Svenska
Kategori:

(Bild överst: Catharina Hartsö)

Introduktion till Belgien

Belgien är en monarki och det land i världen som varit utan regering längst, drygt 600 dagar, detta var möjligt då Flandern och Wallonien är väldigt självstyrande, det enda som fanns under dödläget var Statsminister, Utrikesminister och Finansminister. Belgien har en yta som motsvarar Småland och Skåne tillsammans och där bor det 11,6 miljoner människor. I Belgien talas de primärt Franska och Flams men även tyska i en liten enklav närmast Tyskland. I Bryssel talas båda språken och olika områden har en övervikt åt det ena eller andra hållet, belgarna är dock generellt sett mycket duktiga på engelska så det är inget problem att få hjälp.

I Belgien bor ungefär 8 000 svenskar varav en klar majoritet bor i Bryssel med omnejd. 1 200 svenskar arbetar inom EU. Det finns en skandinavisk skola i Waterloo och en EU-skola i Uccle (områden i anslutning till Bryssel).

Det finns cirka 200 svenskrelaterade företag och organisationer i landet. 

Sevärdheterna i Bryssel är många som Grand Place, Manneken Pis, Atomium och serietidningsmuseet. Belgien är många seriers hemland – en som nog alla känner till är Tintin men andra som kan nämnas är Smurfarna, Lucky Luke och Spirou. Belgarna är mycket stolta över sina serier och från och med i år de med på stämpelsidorna i belgarnas nya pass.

Öl, choklad och vällagad mat är andra viktiga ting för belgarna. Det finns över 3 000 inhemska ölsorter i Belgien fördelat på 2 000 bryggerier, den mest kända är nog Stella Artois utanför landets gränser. 

Sammanfattning 

Vid sidan besökens huvudsakliga fokus på Sveriges arbete med EU-frågor och lobbyverksamheten kring dessa, hann vi även med två besök med något mer nationellt fokus. Under två möten träffade vi dels den belgiska ombudsmannen inom försäkringsbranschen dels försäkringsförmedlaren Marsh. Vid dessa två besök fick vi en inblick i den belgiska försäkringsmarknaden och Belgien som land i stort. Besöken erbjöd en bild av de olika utmaningar och möjligheter som finns på den belgiska försäkringsmarknaden från två helt olika perspektiv. Den bild som målades upp var en marknad under ständig förändring men med mycket utmaningar på grund av bland annat världsläget, hög inflation och Covid-19s påverkan på samhället.

Tisdag 14 juni

Äntligen fick vi resa, vad vi har väntat på denna avfärd, även om endast två av originalstipendiaterna var kvar sedan den första planerade avfärden i april 2020.
Vi träffades i gaten runt halv sju och sedan bar det av till Bryssel. Väl i Bryssel så var det möjligt för de flesta att checka in direkt, därefter lunch innan vi promenerade till vårt första besök uppe i EU-kvarteren runt Luxembourg.

Vinnovo, Isabella Ismail, Policy Officer

Vårt första studiebesök ledde oss till Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel, ett gemensamt kontor för Vinnova och Vetenskapsrådet. Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet och tillsammans med Vetenskapsrådet en stor statlig forskningsfinansiär i Sverige. Något som de flesta av oss nog inte var så medvetna om, är att det inte bara är universitet och högskolor som kan söka finansiering av Vinnova, utan även företag. 

Brysselkontorets uppgift är att främja svenska intressen i de europeiska forsknings- och innovationsprogrammen och att stötta svenska aktörer som vill söka forsknings- och innovationsfinansiering av EU. EU:s pågående forskningsfinansieringsprogram Horisont Europa 2021-27 har en budget på över 95 miljarder Euro och det ligger förstås i Sveriges intresse att svenska aktörer får en möjlighet att stor del av dessa medel. 

En reflektion från besöket är att det visserligen inte verkar så sannolikt att aktörer i försäkringsbranschen själva kan ta del av dessa medel. Indirekt medverkar och profiterar branschen dock genom att täcka det ökade försäkringsbehov som svenska mottagare av forskningsmedel har.

Svenskt Näringsliv, Linn Oetterlie, Junior Advisor

På besöket hos Svenskt Näringsliv (SN) fick vi dels en genomgång över deras arbete på plats i Bryssel (sedan 1974) och vad det går ut på, dels fick vi en baskunskap om EU på ett mycket pedagogiskt sätt. 

SNs närvaro i Bryssel syftar till att SN ska få största möjliga genomslag för sina positioner i EU-relaterade frågor. SN arbetar efter fem stycken EU-prioriteringar, alltså fokus på de fem områden där det stora mervärdet med samarbetet finns. 

Dessa är: förstärka och fördjupa den inre marknaden, ta ledarskapet för frihandel, främja en grön omställning, accelerera digitaliseringen samt främja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. 
SN företräder det svenska näringslivets intressen och arbetar i nära dialog och samverkan med övriga svenska och europeiska näringslivsrepresentanter i Bryssel. De deltar även i policyformulering och näringslivets EU-arbete i Sverige gentemot bland annat regeringen, myndigheter och andra aktörer inklusive frivilligorganisationer.

SN arbetar främst med svenska och Nordiska MEP- och MEP-medarbetare (MEP=member of European Parliament), BusinessEurope, Sveriges ständiga representation till EU samt Kommissionen. Utöver detta arbetar de även med systerorganisationer, tankesmedjor, andra länders ständiga representationer till EU samt övriga organisationer och NGO:er m.m.

Sammanfattningsvis upplevdes besöket hos SN som mycket givande för att skapa en förståelse hur beslutsfattande ser ut inom EU. 

Onsdag 15 juni

Pensions Europe, Pekka Eskola, Chief Economist och Thassos Anastasios Pavlos, Political Advisor

Organisationen bildades för 41 år sedan. Är idag den ledande rösten för pension i EU-området. Föreningen har 25 medlemsländer varav 4 inte är medlemmar i EU, dessa är Norge, Schweiz, Island och Storbritannien. Utöver dessa medlemmar har de 19 europeiska försäkringsorganisationer (t ex Svensk Försäkring) som medlemmar.

Har två medlemsmöten per år. I det ena som är årsmöte så väljs Board of Directors.

Pensions Europe är en renodlad lobbyorganisation som följer EUs förslag på nära håll och håller sina medlemmar informerade så att de kan agera i tid på de frågor som de anser viktiga. Vi fick en dragning om vilka ämnen som ligger högt på agendan vilket till exempel var IORP2 som blivit försenat och även Sustainable Finance-regelverken. 

Något som återkom på flera besök var hur kriget i Ukraina har bidragit till nya aspekter i arbetet. Bland annat lyftes att gas- och oljeberoendet från Ryssland gör att debatten ändras kring hur man ska arbeta med hållbar energi samt hur frågan om uteslutande av investeringar i vapenindustrin ska hanteras. Pensions Europe försöker också lämna remissvar när nya regelverk tas fram och inbjuder gärna till att diskussion med medlemmarna.

De uttryckte vidare att den nya chefen Petra Hielkema, som är ny chef för EIOPA, är mycket mer för att ha en god relation med Pensions Europe.

The Ombudsman of insurances (Belgium) Laurent de Barsy

Det finns mycket inspiration att hämta från det belgiska systemet med att hantera överprövningar av kundklagomål. I Sverige har vi utöver interna överprövningsinstanser inom bolagen, specifika nämnder som ansvarar för att hantera inkomna begäran om överprövning i försäkringsärenden. Exempel på dessa är Personförsäkringsnämnden, Trafikskadenämnden, Patientskadenämnden och mer generella Allmänna reklamationsnämnden. 

I Belgien har man istället tagit inspiration från en svensk företeelse som vi faktiskt själva saknar i dagsläget vilket är en nationell Kundombudsman som överprövar alla typer av försäkringsärenden.

Varför skulle en sådan vara bättre än specialiserade nämnder? Den belgiska kundombudsmannen förklarade att man arbetar med att bygga en relation till försäkringsbolagen, där Kundombudsmannen bygger en kunskap om de brister och förbättringspotential som varje bolag kan lära sig av. Relationen mellan försäkringsbolag och ombudsman bygger på ett förtroende där man tillsammans kan säkerställa att klagomål tillvaratas på ett sunt sätt och där man kan föra en dialog med ombudsmannen som kan leda till förbättringar i verksamheten. Den svenska modellen bygger istället mer på ett domstolsliknande förfarande där man skickar in underlag och sedan får en bedömning av om man anses agerat korrekt eller inte utan någon vidare dialog.

Ombudsmannen har 90 dagar på sig att komma till en slutsats som kan förlängas med maximalt 90 dagar till innan frågan måste vara avklarad.

Försäkringsbolagen är enligt lag tvingade att samarbeta med Ombudsmannen. Ombudsmannen är också mycket populär hos de högsta ledningarna hos försäkringsbolagen då de får vital information kring kund-synpunkter av dem.

Sedan 2001 hanterar de även tvister mellan kunder och försäkringsmäklare. För kunderna är servicen hos Ombudsmannen gratis.

EU-parlamentet, Alexander Fritz Englund, Head of Office of Jessica Polfjärd (M)

Ibland så upplever de (som arbetar för Sverige i EU) att det kan vara svårt att förklara och skapa intresse för EU-frågor på hemmaplan. Däremot anser de att vi från försäkringsbranschen numera var med och påverkade till en hög grad när lagförslag kommit från kommissionen till parlamentet. På en mer allmän nivå såg de dock förbättringspotential från svensk sida när det kommer till påverkan av förslagen innan de har kommit dit, och gärna så tidigt som möjligt i processen.

Torsdag 16 juni

EU-kommissionen, Paulina Dejmek Hack, Director General Affairs (FISMA)

Paulina tog emot oss på sitt kontor. Hos FISMA är det 500 personer som är anställda.

Paulina talade bland annat om att det kring Försäkringsdistributionsdirektivet kommer att komma i flera olika förslag under det svenska ordförandeskapet 2023. 

Solvens II just nu justeras/revideras och ligger hos parlamentet och rådet. Rådet beslutade sedan i slutet av juni att anta det nya.

Försäkringsbranschen här tittar man just nu på krishanteringsreglering.

Paulina ansåg att processen kring nya förslag är inkluderande då dessa läggs upp i så kallade Public Consultation (se hemsidor för EIOPA eller EUR-Lex) där det står alla fritt att bevaka och ge svaromål på förslagen. Det genomförs Impact Assessments innan det går som förslag till Kommissionen.

Paulina tog också upp att få in synpunkter så snart som möjligt underlättar processen och i vårt fall gärna via Pensions Europe som är en samarbetsorganisation för flera länder (se ovan).

Paulina talade även om horisontella frågor mellan bank och försäkring.

Gruppen på besök hos Paulina Dejmek Hack

Gruppen på besök hos Paulina Dejmek Hack

Marsch, Valérie Nolens, chef Riskmanagement

Vi fick en genomgång av såväl Belgien som land som dess finansiella system och lärde oss bland annat att Belgien har en stark kommunikationsinfrastruktur med ett av de mest utvecklade bredbanden och telekommunikationsnäten i Europa. Belgien har högt kvalificerad arbetskraft, dock hade Marsch svårt att hitta kompetent personal och vid vårt besök hade de ett tufft arbetsläge på grund av flera vakanta tjänster.
När vi diskuterade utmaningar nämndes bland annat den höga inflationen med ökade omkostnader, hållbarhet samt cyberhot. De senaste åren med pandemin och ökad digitalisering har lett till fler cyberhot bland annat i form av ransomware-attacker (angrepp mot företags it-system där angriparna kräver lösensummor för att ge tillgång till låsta väsentliga datafiler). 

Cyberrisker påverkar för det mesta hela organisationen och det måste vara en målsättning för hela organisationen att motverka cyberhot i hela företaget, inte enbart göra enstaka investeringar för att förebygga incidenter eller cybermotstånd.

Därefter till hotellet för lite ombyte inför hemresan och hämta bagaget innan det bar av med tåget till flygplatsen och en intensiv och rolig stipendieresa tog sitt slut.

Slutsats från vår stipendieresa

Den gemensamma nämnaren var från alla EU-relaterade träffar var att de alla framhöll att det är viktigt att intressenter inkommer med sina synpunkter så tidigt som möjligt och att svenska intressenter har blivit allt bättre på att bevaka och agera på vad som händer i EU.

Extra viktigt är att vara tidigt ute när det handlar om lagförslag. Oftast är det svårt att påverka när man kommit en bit på vägen, det är lättast att få genomslag om man agerar tidigt och det kan man genom att hålla koll på när regelverken läggs upp som förslag och kan kommenteras på Public Consultation (EIOPA eller EUR-Lex).

Vi rekommenderar alla som har möjlighet att söka och delta att göra det! En mycket givande upplevelse.

Deltagarna:

Deltagarna vid studieresan till Bryssel 2022
Från vänster alla vi som deltog på resan: Mattias Skoglund (Nordnet), Hanna Nordqvist (LF Uppsala), Catharina Hartsö (Alecta), Sofie Törnqvist (KPA), Petra Holmberg (Euro Accident), Hanna Kirk (Folksam), Britta Behrendt (Linköpings Universitet), Annika Lindqvist (Sv. Försäkringsföreningen), Anna Valton (IF), Daniel Kass (Agria) Stefan Persson (Sv. Försäkringsföreningen) och Fredrik Tingland (Trygg Hansa)