I väntans tider på MiFID och IDD

Artikkelforfatter: Marie Rosvall
Position: Head of Group Regulatory Affairs
E-mail: marie.rosvall@skandia.se
Organization: Livrsäkringsföretaget Skandia
Udgave:
1, 2017
Språk: Svensk
Kategori:

 

För närvarande förbereder regeringen lagstiftningsärenden som avser förslag till nya regler, baserade på två EU-direktiv. Det handlar dels om direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID II), dels om försäkringsdistributionsdirektivet (IDD). Syftet med lagstiftningen är att stärka konsumentskyddet vid finansiell rådgivning.

Regeringen har pekat på problem på den svenska marknaden för finansiell rådgivning. Det handlar om intressekonflikter, bristande transparens och skillnader i regelverken för olika aktörer inom rådgivningen. Målet är att konsumentskyddet ska vara likvärdigt oavsett om rådgivningen handlar om sparande i värdepapper eller i försäkring, samtidigt som reglerna ska vara proportionerliga och ta hänsyn till de olikheter som finns när det gäller olika produkter och marknader.

När det gäller Mifid har i skrivande stund en lagrådsremiss publicerats och föredragits i lagrådet, medan branschen väntar på en s.k. Ds kring IDD, dvs. en utredningsrapport gjord inom regeringskansliet. De nya reglerna har tänkt börja tillämpas i februari 2018, men diskussioner pågår just nu om en eventuell senareläggning av IDD.

Branschen förbereder sig

Även om det fortfarande finns en del frågetecken kring den slutliga utformningen av förslagen till lagstiftning, är huvudriktningen klar. Det innebär att branschen är i full gång med att förbereda sig för de förändringar som kommer. Naturligtvis innebär den nya lagstiftningen olika utmaningar för olika företag, men för att lyssna av vad som händer har vi har valt att göra ett besök hos ett av de företag som påverkas – Skandia.

– De här lagändringarna innebär stora implikationer på våra system. Även de interna ersättningarna påverkas och kanske vi också måste ändra på ersättningsmodellen, säger Marie Rosvall, Head of Group Regulatory Affairs.

Skandia har redan en intern produktgodkännandeprocess, men nu kommer den att styras av den nya lagstiftningen. Här måste man kunna svara på frågor som t.ex. vilken målgrupp en ny produkt vänder sig till, hur stora riskerna är, om den är kort- eller långsiktig och om det krävs erfarenhet av kunden från liknande produkter.

– Vi måste kunna följa upp försäljningen, både vår egen och den som sker genom externa distributörer. Här får vi lite av ett tillsynsansvar för externa distributörer, vilket kan ifrågasättas om det inte är Finansinspektionen (FI) som egentligen borde ha.

Affärsmodellen påverkas

Marie Rosvall berättar att lagstiftningen nu också kommer att påverka affärsmodellen. Det kommer inte att bli fråga om ett rent provisionsförbud – man kommer fortfarande att kunna ta emot kick-backs. Men Skandia måste då också kunna ge något tillbaka till kunden, t.ex. i form av fler tjänster som höjer kvalitén på tjänsten till kunden.

Det här gäller inte bara företag som levererar rådgivning, utan också dem som bara har fondplattformar. Även dessa måste ge något tillbaka till kunden, t.ex. i analystjänster.

– Men vad är då höjd kvalitet? Till slut kokar det ner till en subjektiv bedömning från tillsynsmyndigheten. VI vill göra rätt – men i dagsläget vet vi inte vad som är rätt. Det måste därför utvecklas någon form av praxis på det här området, anser Marie Rosvall.

Vad händer kring provisionerna?

Provisionsfrågan är central och där ville FI egentligen ha ett totalt förbud.

– Vi är naturligtvis oroliga över ifall detta faktum skulle resultera i en skillnad mellan lagstiftarens ambition och de föreskrifter som FI ställer upp. Förhoppningsvis blir det dock tydligt vad som gäller när propositionen väl är skriven och behandlad av riksdagen.

Just nu väntar Skandia och resten av branschen på Ds-promemorian om IDD. Den sägs komma under våren, men något bestämt datum är ännu inte fastställt.

Sammanfattningsvis tycker Marie Rosvall det är bra att det blir tydligare för konsumenterna vad de får. Varje år ska de av sin distributör få en sammanställning över de produkter de köper. Men hon pekar samtidigt på en risk för ”information overload”, med ökad administration för företagen och att konsumentskyddet bara blir en chimär.

Framtiden får utvisa hur det blir.